Om det beror på att det varit en vilodag, eller pga något annat vet jag inte. Men idag har det varit en lite låg dag. En dag när det känns lite hopplöst och jag får tankar som att det inte händer någonting, att jag inte blir starkare eller fastare i kroppen. Att jag inte kommer att lyckas.
Här gäller det att stoppa tankarna innan de fullständigt skenar iväg som rädda hästar på flykt!!
Kroppen måste få en vilodag, vet ju det och det betyder inte att jag är slapp och lat.
Igår var det ett himla kul träningspass på schemat. 6 olika övningar som jag skulle göra 12 rep på vardera övning och sedan göra så många "varv" som möjligt på 20 min.
Alltså ett ganska kort pass men himla jobbigt. En av övningarna var knäböj. Mina lårmuskler har alltid varit svaga. Har alltid haft långa smala ben, men haft väldigt lätt för att få ont i knäna, speciellt det högra som svullnar upp varje gång jag kommer igång och springer mer regelbundet. En sjukgymnast konstaterade i höstas, när jag återigen sökte för smärta, att jag hade uppåt väggarna försvaga benmuskler.
Tillbaks till gårdagens pass och knäböj övningen. Jag kunde notera när jag höll på hur lätt och fokuserat jag kunde göra övningen, inte alls så jobbigt som i början på januari, inte samma brinnande känsla i musklerna under övningen.
Det är sådant jag skall tänka på när allt känns hopplöst och motigt en dag. Jag gör små små framsteg :-)
Sen att jag varit galet godis sugen är en annan femma :-)
Nu säger jag god natt. Dags att krama kudden. Imorgon är det ny vecka, full med nya möjligheter!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar